..och det har en ganska klar anledning; Jag har börjat använda mobilen mer när jag surfar! Jag är urkass på mobilt internetanvändande och kan således inte uppdatera :)
Jag har börjat embracea min graviditet mer och mer. Jag längtar så tills den lille kommer även om jag ställer in mig på ett rent helvete. Jag erkänner att första perioden med Alice var ett helvete; Hon grät och var sällan nöjd, var svårsövd och orolig. Jag hade även svårt att ta henne till mig.. detta är dock något jag förstått först i efterhand. Vi fick en helkass start på Neo och med tjuriga ol'school-BM på lättvården. Jag hoppas innerligt att vi får en "normal" start denna gången och kan åka hem sådär mysigt. Vara supernervösa över första blöjbytet och om vi spänt fast h*n på rätt sätt i babyskyddet osv... det är en dröm för mig så hoppas den besannas.
Graviditeten flyter på, vissa dagar är värre än andra. Något jag har mer av i denna graviditet är trötthet. JISSES så trött man kan vara då! Jag antar att åldern faktiskt spelar roll men kanske mest det att man har Alice och faktiskt är ensamstående 90% av hemmaveckan spelar in; Finns liksom inte möjlighet att vila ut. Jag oroar mig också mer än med första graviditeten. Tänk om ljudnivån är för hög och stressar bebis, tänk om detta medlet kan vara skadligt, tänk om jag föder för tidigt, tänk om jag går över och pga det får missfall, tänk om det blir samma som med Alice, 1 vecka av NEO-vård. Shit, känns som jag nojar mig för 2 gravida. Med Alice var jag nog ganska cool faktiskt och ansåg att det var mer skadligt att oroa sig än att inte.
För övrigt har mitt loppisfyndande nått nya nivåer!! Herrejisses vad jag älskar loppis och secondhandfyndning av olika slag... Att hitta ett fynd är en oslagbar kick :) Idag fyndade jag ett Emmaljungachassi, samma som vi har redan fast i svart, för ynka 150kr. Då ingick egentligen en sittdel men den lät jag loppisen sälja om då jag redan har så många sitt/liggdelar. Man kan kanske undra varför jag egentligen behövde detta men jag har en framtidsplan; Självklart får någon av mina bröder, först till kvarn en jättesnygg och kvalitétsmässig EL när det beger sig, av mig :) Bebis har hittills fått 3 vinteroveraller köpta på loppis; Dessa ska alltså användas 1-2 månad styck.
Nej nu ska jag ta mig en stor kopp te!
Gick in i vecka 23 igår förresten, känns bra!
lördag 18 oktober 2014
söndag 5 oktober 2014
Bävar inför framtiden
Har redan problem med pingvingång och sammandragningar, foglossningar eller om det är ischias?
Hur ska det gå, hur ska det gå...
Värken pulserar med ont i högra stjärtbenet och som en stråle av smärta i vänster sida.
Att det är tyngre än någonsin på jobbet gör inte saken lättare; Det värsta av allt är att det känns onödigt att gå till doktorn då man alltid får svaret "graviditet är ingen sjukdom" ... Nej det är sant, det är jävligt självvalt också! MEN vissa blir sjuka av att vara gravida!
Har ågrensöndag som vanligt, lämnat Alice... nu är jag ensam
Hur ska det gå, hur ska det gå...
Värken pulserar med ont i högra stjärtbenet och som en stråle av smärta i vänster sida.
Att det är tyngre än någonsin på jobbet gör inte saken lättare; Det värsta av allt är att det känns onödigt att gå till doktorn då man alltid får svaret "graviditet är ingen sjukdom" ... Nej det är sant, det är jävligt självvalt också! MEN vissa blir sjuka av att vara gravida!
Har ågrensöndag som vanligt, lämnat Alice... nu är jag ensam
lördag 4 oktober 2014
Att komma ut (igen)
...med en graviditet, så måna känslor! Tänk om allt skulle gå fel nu efter att vi berättat? SÅ mycket mer oro denna gången eftersom bebisen i magen är en provis :)
Vi har alltså behövt genomgå IVF denna gången. Thomsens reproduktionsförmåga minskade totalt efter dem hemska cellgifterna och vi behövde alltså genomgå en IVF då antalet spermier aldrig skulle kunna befrukta ett ägg på egen hand..krävs antal miljoner för att nå fram och ändå är det bara 1-10 som får se ägget.
I december -13 fick vi första kontakten med Sahlgrenska som sedan konstaterade att vi behövde söka privat eftersom vi redan hade ett barn gemensamt (man bekostar inte syskonförsök). Mycket riktigt så hade vi två val här i Göteborg (Carlanderska och IVF-kliniken). Jag vet inte vad det var som gjorde att vi valde IVF-kliniken men tror dem hade bäst statistik på unga par (ja vi räknas fortfarande som unga här ;) )
Fick kontakt med IVF-kliniken och dem tyckte allt såg bra ut med mig och även med T. Som vanligt hade jag eg. för hög BMI men då jag räknas som fertil och fått barn snabbt den naturliga vägen innan så valde dem att jobba med oss. Fick dock börja med Levaxin och även order om att gå ned ett antal kg innan vi körde igång. Vi påbörjade en hormonbehandling av mig för att stimulera mina äggstockar att producera fler ägg än vanligt... tyvärr svarade jag väldigt dåligt trots ökad mängd under behandling så vi fick avbryta; Fan vilket nederlag det kändes som =/ Fick vänta en menstruation och påbörjade behandling på nytt, denna gång med höjd dos. Denna gång gick allting vägen och vi fick ut 19 ägg!!! :) Av dem 19 blev 13 befruktade. Efter 3 dagar var det meningen att man skulle sätta in det ägget som utvecklats bäst men alla var fortfarande igång så det fick bli en riskabel långodling istället :| Den helgen var jag säker på att alla våra fina ägg dött och bitter som tusan var jag, det bästa stället är ju alltid livmodern. Men vi fick goda besked, på måndagen hade vi 7 fina blastocyster och en fick åka in i mig och de andra fick åka in i frysen :D
Tyvärr fick vår lilla stjärna återföras då Thomsen var på jobbet.. såg ut som en liten prick i ett rymdsystem.
Egentligen är man ju gravid redan vid insättandet men det krävdes ett antal graviditetstest innan jag kunde tro på det :D
Vad har vi lärt oss av denna resa; Att om man undrar om man borde göra ditten eller datten så ska man bannemej göra det; Imorgon kan det vara försent. Precis innan cancern hade vi lite löst snackat om syskon till Alice; Nu blev vi gravida 2 år senare istället, sådant är livet och vi är glada att det har gått smidigt trots osmidigheten. Jag har blivit gravid "the easy way" och "the hard way" vilket jag är tacksam för.
Så gick jag in i v.21 igår och en babyboom is on the way :)
X.et fick barn i veckan, några gamla klassisar, kollegor, en av mina närmaste är gravid.
Puss & Kram
Vi har alltså behövt genomgå IVF denna gången. Thomsens reproduktionsförmåga minskade totalt efter dem hemska cellgifterna och vi behövde alltså genomgå en IVF då antalet spermier aldrig skulle kunna befrukta ett ägg på egen hand..krävs antal miljoner för att nå fram och ändå är det bara 1-10 som får se ägget.
I december -13 fick vi första kontakten med Sahlgrenska som sedan konstaterade att vi behövde söka privat eftersom vi redan hade ett barn gemensamt (man bekostar inte syskonförsök). Mycket riktigt så hade vi två val här i Göteborg (Carlanderska och IVF-kliniken). Jag vet inte vad det var som gjorde att vi valde IVF-kliniken men tror dem hade bäst statistik på unga par (ja vi räknas fortfarande som unga här ;) )
Fick kontakt med IVF-kliniken och dem tyckte allt såg bra ut med mig och även med T. Som vanligt hade jag eg. för hög BMI men då jag räknas som fertil och fått barn snabbt den naturliga vägen innan så valde dem att jobba med oss. Fick dock börja med Levaxin och även order om att gå ned ett antal kg innan vi körde igång. Vi påbörjade en hormonbehandling av mig för att stimulera mina äggstockar att producera fler ägg än vanligt... tyvärr svarade jag väldigt dåligt trots ökad mängd under behandling så vi fick avbryta; Fan vilket nederlag det kändes som =/ Fick vänta en menstruation och påbörjade behandling på nytt, denna gång med höjd dos. Denna gång gick allting vägen och vi fick ut 19 ägg!!! :) Av dem 19 blev 13 befruktade. Efter 3 dagar var det meningen att man skulle sätta in det ägget som utvecklats bäst men alla var fortfarande igång så det fick bli en riskabel långodling istället :| Den helgen var jag säker på att alla våra fina ägg dött och bitter som tusan var jag, det bästa stället är ju alltid livmodern. Men vi fick goda besked, på måndagen hade vi 7 fina blastocyster och en fick åka in i mig och de andra fick åka in i frysen :D
Tyvärr fick vår lilla stjärna återföras då Thomsen var på jobbet.. såg ut som en liten prick i ett rymdsystem.
Egentligen är man ju gravid redan vid insättandet men det krävdes ett antal graviditetstest innan jag kunde tro på det :D
Vad har vi lärt oss av denna resa; Att om man undrar om man borde göra ditten eller datten så ska man bannemej göra det; Imorgon kan det vara försent. Precis innan cancern hade vi lite löst snackat om syskon till Alice; Nu blev vi gravida 2 år senare istället, sådant är livet och vi är glada att det har gått smidigt trots osmidigheten. Jag har blivit gravid "the easy way" och "the hard way" vilket jag är tacksam för.
Så gick jag in i v.21 igår och en babyboom is on the way :)
X.et fick barn i veckan, några gamla klassisar, kollegor, en av mina närmaste är gravid.
Puss & Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)