Idag har Thomsen genomgått cellgiftsbehandling nr 2 och förutom en sömnlös natt pga orolig Alice så gick det bra. Vi är ju inte vana att lämna henne på dagis innan 9-10 snåret så för oss sömntutor blev det stressigt. Vi åkte med en timmes marginal till Sahlgrenska eftersom det är så grymt stort, parkerade en halvtimme innan besökstiden, installerade oss i rummet och körde igång. Klockan 12 ringde dem från dagis och sa att hon hade feber. Just typiskt när allt gått så smidigt och Thomsen mådde relativt bra. Det var bara att sätta sig i rusningstrafiken och ta sig hemåt; 1 timme! tog det, en tur som vanligtvis tar 20min cirkus (om jag kör ;)
Thomsen har inte hamnat i någon trötthetskoma ÄN vill jag säga. Han har fortfarande massvis med cytostatikatabletter att ta men time will tell.
En annan tråkig sak är att T börjar tappa håret nu. Allt blev snäppet verkligare trots att vi rakat och ställt in oss på detta redan från början. Ska beställa lite bandanas nu åt honom för att skydda huvudet från solens strålar
Ni vet att ni får en schysst bränna även om ni använder solkräm? Sola lungt
Nej nu ska jag iväg till Ica, lillan har somnat men hostar som en kolpatient så hoppas inte natten ter sig likadant som igår.
Vår midsommar blir lugn pga rådande omständigheter mao. Lite jordgubbar och färskpotäta ska vi la enna unna oss. Hoppas ni andra inte dyker för djupt i nubben och äter jordgubbarna med försiktighet!
MIDSOMMARKRAM
torsdag 21 juni 2012
söndag 10 juni 2012
lunkartempo
Vi lunkar på härhemma. Thomsen är mycket trött och sover/vilar mer eller mindre hela tiden i fotöljen. Ibland piggnar han till och donar lite. Alice hoppar på honom en hel del, hon är så glad att han är hemma och jag tror han tycker det är skönt att få vara "med" även om han inte orkar vara aktiv.
suck.
Nästa sommar..DÅ ska vi göra något skoj!
Chefen ringde igår och berättade att min sjukskrivning på en vecka inte gick igenom företaget (som i vanliga fall) eftersom jag vabbat innan och alltså ska till FK direkt. Ännu en liten kamp till med dem då man måste redogöra varför man hör av sig i efterhand om sjukskrivning. Min första vab-period från 7maj har inte ens gått igång ju. Tur att skatepengarna dyker upp så man kan fylla lite luckor. Dem som vi skulle använt till så många andra saker :/
Nästa sommar..DÅ ska vi göra något skoj!
Chefen ringde igår och berättade att min sjukskrivning på en vecka inte gick igenom företaget (som i vanliga fall) eftersom jag vabbat innan och alltså ska till FK direkt. Ännu en liten kamp till med dem då man måste redogöra varför man hör av sig i efterhand om sjukskrivning. Min första vab-period från 7maj har inte ens gått igång ju. Tur att skatepengarna dyker upp så man kan fylla lite luckor. Dem som vi skulle använt till så många andra saker :/
fredag 8 juni 2012
Cellgiftsbehandling 1
Ah första cellgiftsdosen är nu avklarad.. om man bortser från cytostatikan T kommer att få i pillerform. Fan dem proppar verkligen han full av gift nu stackarn =/ Idag fick jag inte många minuter av honom i vaket tillstånd. Väckte honom och försökte få honom att äta. Han hade reagerat med tryck över bröstet, illamående, svullen hals och den extrema tröttheten idag... Jag frågade om det var värre än de värsta vaknätterna med Alice och OJA det var det verkligen..DÅ förstår jag att han är trött.
Han orkade inte åka hem idag trots att han fick. Nu behöver han inte ligga på sjukhus något mer under behandlingen OM han inte får infektioner etc. Men jag får hämta hem honom imorgon åtminstone.
Eftersom vi haft sådant oflyt på sistone köpte jag triss idag.. 18st + 1 tialott totalt.. vann 200spänn. Snålt på så många lotter. Var är miljonerna?
Studenterna lajvar runt här utanför. Alice väggar dånade som att det låg ett disco brevid så fick snabbombyta till gästrummet så nattningen kunde avslutas.
Hmm...glöm inte att köpa persikor nu, dem är jättegoda!
Å en annan viktig sak; Glöm inte att berätta för dem ni älskar hur mycket dem betyder för er!
Puss hej
Han orkade inte åka hem idag trots att han fick. Nu behöver han inte ligga på sjukhus något mer under behandlingen OM han inte får infektioner etc. Men jag får hämta hem honom imorgon åtminstone.
Eftersom vi haft sådant oflyt på sistone köpte jag triss idag.. 18st + 1 tialott totalt.. vann 200spänn. Snålt på så många lotter. Var är miljonerna?
Studenterna lajvar runt här utanför. Alice väggar dånade som att det låg ett disco brevid så fick snabbombyta till gästrummet så nattningen kunde avslutas.
Hmm...glöm inte att köpa persikor nu, dem är jättegoda!
Å en annan viktig sak; Glöm inte att berätta för dem ni älskar hur mycket dem betyder för er!
Puss hej
torsdag 7 juni 2012
Ensam och tänker lite på livet i störa allmänhet.
I måndags var det exakt en månad sedan Thomsen åkte in på akuten för smärtor och andningssvårigheter och vi hoppades på en allvarlig lunginflammation. Lika bra att inte veta? Fast innerst inne visste man väl. Hur kan det vara så svårt att då få höra det.
Tänk vad livet kan slås runt på bara 10 minuter. När vi blev inkallade i ett rum och det kom 3 olika sjukvårdspersonal och hämtade oss. Tre för mig fritt främmande människor som grävde sig så in i mitt innersta och utsatte mig för min livs största skräck; Att kanske förlora någon jag älskar. Jag kände mig blottad och utochinvänd. För dem är det bara en daglig rutin; Att berätta för folk att dem har dödliga sjukdomar, det ingår i deras jobb. För oss var det ett hål i magen, ett livetrasaromkullhärochnu-besked.
Jag känner ändå hopp, stort hopp! För jag kan inte se en framtid utan Thomas, det går bara inte! Vi ska ju klara detta
I måndags var det exakt en månad sedan Thomsen åkte in på akuten för smärtor och andningssvårigheter och vi hoppades på en allvarlig lunginflammation. Lika bra att inte veta? Fast innerst inne visste man väl. Hur kan det vara så svårt att då få höra det.
Tänk vad livet kan slås runt på bara 10 minuter. När vi blev inkallade i ett rum och det kom 3 olika sjukvårdspersonal och hämtade oss. Tre för mig fritt främmande människor som grävde sig så in i mitt innersta och utsatte mig för min livs största skräck; Att kanske förlora någon jag älskar. Jag kände mig blottad och utochinvänd. För dem är det bara en daglig rutin; Att berätta för folk att dem har dödliga sjukdomar, det ingår i deras jobb. För oss var det ett hål i magen, ett livetrasaromkullhärochnu-besked.
Jag känner ändå hopp, stort hopp! För jag kan inte se en framtid utan Thomas, det går bara inte! Vi ska ju klara detta
smekande motvindar
Del 1 av 2 i första cellgiftsbehandlingen avklarad. Jag var där idag under hela ingreppet. Det var en salig coctail av påsar som skulle in i Thomsen, inte konstigt att han blev så pissnödig. Tror det var 8 påsar någonting; Då även medräknat saltlösning för att spola.
Alice var feberfri och pigg imorse så jag kunde turligt lämna henne på dagis. Tyvärr hade hon över 38-strecket när jag hämtade henne sen, hoppas verkligen hon är feberfri och pigg imorgonbitti. Eftersom hon inte sov så bra, eller snarare inget alls så fick vi en liten mild åtsägning att vi bannemej skulle upp tidigare om mornarna. Men skitsamma om hon inte sover då? Eller förstör det er kaffepaus? Även att vi försöker låta henne lunchsova 45min var för lite tyckte dem. För oss funkar det då perfekt. Sover hon 1,5-2 så har vi nattningar till 21 snåret och att då dra upp henne vid 6-7 pallar hon inte. Blä. Märks att man är känsligare för allt som inte är en smekning mot kinden känns som världskriget ungefär.
Thomsen fick förutom lite tryck i bihålorna det välkända illamåendet. Han säger att det är hanterbart so far så vi får se hur det blir imorgon. I fortsättningen kommer kortisonet kanske slå ut det mesta av illamåendet så hoppas det är småbiverkningar.
På tal om att bli illamående. Det kommer bli en radda med sjukhusbesök framöver. Dels för att kolla så att sprutorna för stimulation av vita blodkroppar kommer igång, sedan ett "inför cellgiftsbehandlingsblodprov" samt själva cellgiftsdagen. På måndag ska vi hämta ut dessa 10 sprutor för stimulering av blodkropparna och tacka gudarna för högkostnadskort då vi direkt skulle vara uppe i 2.2 pix... visserligen måste vi lägga ut dessa pengar (som finns var?) ändå.
För att fortsätta det dära med motvind så var det en katt (?) eller något som lagt 2 blaffor med diarré på min altanmatta! Kan dem inte göra sina behov i naturen liksom. I vintras stank det kattpiss därute också... Tack för den välkommenhemefterentungdag-presenten
Alice var feberfri och pigg imorse så jag kunde turligt lämna henne på dagis. Tyvärr hade hon över 38-strecket när jag hämtade henne sen, hoppas verkligen hon är feberfri och pigg imorgonbitti. Eftersom hon inte sov så bra, eller snarare inget alls så fick vi en liten mild åtsägning att vi bannemej skulle upp tidigare om mornarna. Men skitsamma om hon inte sover då? Eller förstör det er kaffepaus? Även att vi försöker låta henne lunchsova 45min var för lite tyckte dem. För oss funkar det då perfekt. Sover hon 1,5-2 så har vi nattningar till 21 snåret och att då dra upp henne vid 6-7 pallar hon inte. Blä. Märks att man är känsligare för allt som inte är en smekning mot kinden känns som världskriget ungefär.
Thomsen fick förutom lite tryck i bihålorna det välkända illamåendet. Han säger att det är hanterbart so far så vi får se hur det blir imorgon. I fortsättningen kommer kortisonet kanske slå ut det mesta av illamåendet så hoppas det är småbiverkningar.
På tal om att bli illamående. Det kommer bli en radda med sjukhusbesök framöver. Dels för att kolla så att sprutorna för stimulation av vita blodkroppar kommer igång, sedan ett "inför cellgiftsbehandlingsblodprov" samt själva cellgiftsdagen. På måndag ska vi hämta ut dessa 10 sprutor för stimulering av blodkropparna och tacka gudarna för högkostnadskort då vi direkt skulle vara uppe i 2.2 pix... visserligen måste vi lägga ut dessa pengar (som finns var?) ändå.
För att fortsätta det dära med motvind så var det en katt (?) eller något som lagt 2 blaffor med diarré på min altanmatta! Kan dem inte göra sina behov i naturen liksom. I vintras stank det kattpiss därute också... Tack för den välkommenhemefterentungdag-presenten
onsdag 6 juni 2012
Nervositet
Jag är nervös. Imorrn får Thomsen sin första cellgiftbehandling och sedan nr 2 på fredag. Hur kommer han att må, hur ska jag göra för att få honom att må så bra som möjligt. Vad händer om han mår så piss att han inte ens orkar se mig eller lillan ? =(
Körsbäret på kakan (som för övrigt börjar bli ganska stor) är att Alice lyckats bli sjuk den enda veckan som jag fått sjukskrivning och har rätt att lämna henne på dagis. Känns som att alla pelare bara rasar hela tiden. I vanliga fall hade det inte gjort så mycket men nu behöver jag alla timmar jag kan få med Thomsen eller till att städa hemma.. slippa laga mat, slippa plocka och samtidigt låta Alice få stimulation hade varit välbehövligt.
Förmodligen har hon någon tandfebergrejj. Visserligen var hon uppe i 40,5 i förrgår och spydde som en gnu men sedan dess har hon varit rätt glad och legar runt 38-39 vilket barn klarar ganska fint. Eftersom hon var feberfri hela dagen idag men att det kom till natten igen får vi se hur hon mår imorgon, kanske orkar hon med dagis ett par timmar åtminstone. Hon ville väldigt gärna gå vilket hon inte brukar vilja så det är roligt :)
Körsbäret på kakan (som för övrigt börjar bli ganska stor) är att Alice lyckats bli sjuk den enda veckan som jag fått sjukskrivning och har rätt att lämna henne på dagis. Känns som att alla pelare bara rasar hela tiden. I vanliga fall hade det inte gjort så mycket men nu behöver jag alla timmar jag kan få med Thomsen eller till att städa hemma.. slippa laga mat, slippa plocka och samtidigt låta Alice få stimulation hade varit välbehövligt.
Förmodligen har hon någon tandfebergrejj. Visserligen var hon uppe i 40,5 i förrgår och spydde som en gnu men sedan dess har hon varit rätt glad och legar runt 38-39 vilket barn klarar ganska fint. Eftersom hon var feberfri hela dagen idag men att det kom till natten igen får vi se hur hon mår imorgon, kanske orkar hon med dagis ett par timmar åtminstone. Hon ville väldigt gärna gå vilket hon inte brukar vilja så det är roligt :)
måndag 4 juni 2012
Som vanligt, ett tag
Igår hämtade jag T lite efter frukost och nu har han precis åkt till fertilitetskliniken för att eventuellt säkra ett syskon till Alice.. hoppas han lyckas; Om inte så skitsamma.. det finns många foster- & adoptivbarn i världen som behöver föräldrar. Jag förstår pressen att ha fått en sådan diagnos som aggressiv cancer och sedan sitta och onanera för att man kanske kommer vara infertil en vecka senare inte är så upphetsande.
Hursom har det varit hur underbart som helst att ha honom hemma. Allt har känts lite som förut och jag har kunnat slappna av. Knutan i nacken har börjar krympa så det måste vara någon stressrelaterad knöl jag haft. Vi har bara myst och haft vardag.. hann med våran klassiska Gleekväll x 3 eftersom vi missat 5 hela veckor så har vi lite att ta igen.
Jag ska med pluttan till dagis vid 10 och hoppas innerligen att lämningen går fint, om inte så hoppas jag iaf att hon blir glad efter att jag lämnat. Har ett gäng 2do's idag medan hon är på dagis:
Fk - fixa in de sista vabdagarna
Gyn - kolla om man kan ta ut kopparspiralen i samband med cellprov
Dagis - Lägga upp ett smart schema för veckan som passar med behandlingen etc
Boka läkarbesök - kommer jag ha chans att få vara sjukskriven ett tag till?
Övriga hemsysslor.. dammsuga, moppa, plocka, sortera viktiga papper etc.
Hursom har det varit hur underbart som helst att ha honom hemma. Allt har känts lite som förut och jag har kunnat slappna av. Knutan i nacken har börjar krympa så det måste vara någon stressrelaterad knöl jag haft. Vi har bara myst och haft vardag.. hann med våran klassiska Gleekväll x 3 eftersom vi missat 5 hela veckor så har vi lite att ta igen.
Jag ska med pluttan till dagis vid 10 och hoppas innerligen att lämningen går fint, om inte så hoppas jag iaf att hon blir glad efter att jag lämnat. Har ett gäng 2do's idag medan hon är på dagis:
Fk - fixa in de sista vabdagarna
Gyn - kolla om man kan ta ut kopparspiralen i samband med cellprov
Dagis - Lägga upp ett smart schema för veckan som passar med behandlingen etc
Boka läkarbesök - kommer jag ha chans att få vara sjukskriven ett tag till?
Övriga hemsysslor.. dammsuga, moppa, plocka, sortera viktiga papper etc.
lördag 2 juni 2012
Jag landar
Jag tror jag börjat landa lite i detta nu. Behövde inte alltför mycket tid faktiskt. Det är såhär det är och såhär det kommer bli ett tag framöver. Antingen så går det eller så går det inte, det är oddsen vi spelar med idag.
Jag som person är ganska stark, jag har kämpat strider förr, mest psykologiska, så jag vet att man blir en stärkt människa när man kommer ut på andra sidan; Det är mest därför jag bloggar faktiskt, så att jag kan gå tillbaka något år och se hur neråt jag var just DÅ för att sedan känna efter och inse att jag just NU mår himla bra. Jag hoppas innerligen att det kommer vara så med denna bit också.
Hursom jag är stark, men är Thomsen tillräckligt stark? Kommer han orka kämpa in i det sista. Jag hoppas verkligen det och jag har bett honom att spela med så öppna kort han kan psykologiskt så att jag förstår vad som rör sig i hans inre och kan hantera mig mot honom.Vill han vara ifred? Mår han dåligt fysiskt? Vill han skratta och ha skoj en stund?
Vi ska ta en dag här och raka av håret på honom. Vi ändrar hans frisyr för den ska inte cellgifterna få ta i från honom. Det är något HAN ska bestämma över. Känns som en seger bara det.
Minnena drar direkt tillbaka till en kär klasskamrat som dog av sin cancer. När han tappade håret under behandlingarna så rakade alla hans närmaste av sitt eget för att visa sitt stöd och empati. Kommer speciellt ihåg en tjej som hade långt vackert hår som var lite halvlockigt... att se hennes kala hjässa på begravningen var riktigt starkt. Aldrig glömd, Mattias <3
Att ha haft Emie här i helgen har hjälpt mig något så enormt. Att en människa kan göra och handla så rätt. Inget sitta och tröstande samt inget ignorerande av det som händer heller. Vill jag prata och få vettiga bollningar tillbaks så fanns det möjlighet för det också. En perfekt gyllene medelväg. När vi fått beskedet på sjukan och jag åkte hemåt kändes det så himla bra. En kopp kaffe. Lekande barn. Skönt! Så tacksam att hon bubbade upp med barnvagn, bilbarnstol & en liten för för att ge mig avlastning och närhet. Så idag kom Thomsen på permis så då premiärgrillade vi för denna sommar.
Imorrn om jag har tur får jag spendera natten med honom för första gången på en månad! Thomsen har fått tillstånd att sova hemma i helgen men har av egen oro valt att sova på sjukhuset (som väl säkert börjat bli en trygg punk för honom).. Imorrn komme r allt säkert kännas lite som vanligt igen.
Jag som person är ganska stark, jag har kämpat strider förr, mest psykologiska, så jag vet att man blir en stärkt människa när man kommer ut på andra sidan; Det är mest därför jag bloggar faktiskt, så att jag kan gå tillbaka något år och se hur neråt jag var just DÅ för att sedan känna efter och inse att jag just NU mår himla bra. Jag hoppas innerligen att det kommer vara så med denna bit också.
Hursom jag är stark, men är Thomsen tillräckligt stark? Kommer han orka kämpa in i det sista. Jag hoppas verkligen det och jag har bett honom att spela med så öppna kort han kan psykologiskt så att jag förstår vad som rör sig i hans inre och kan hantera mig mot honom.Vill han vara ifred? Mår han dåligt fysiskt? Vill han skratta och ha skoj en stund?
Vi ska ta en dag här och raka av håret på honom. Vi ändrar hans frisyr för den ska inte cellgifterna få ta i från honom. Det är något HAN ska bestämma över. Känns som en seger bara det.
Minnena drar direkt tillbaka till en kär klasskamrat som dog av sin cancer. När han tappade håret under behandlingarna så rakade alla hans närmaste av sitt eget för att visa sitt stöd och empati. Kommer speciellt ihåg en tjej som hade långt vackert hår som var lite halvlockigt... att se hennes kala hjässa på begravningen var riktigt starkt. Aldrig glömd, Mattias <3
Att ha haft Emie här i helgen har hjälpt mig något så enormt. Att en människa kan göra och handla så rätt. Inget sitta och tröstande samt inget ignorerande av det som händer heller. Vill jag prata och få vettiga bollningar tillbaks så fanns det möjlighet för det också. En perfekt gyllene medelväg. När vi fått beskedet på sjukan och jag åkte hemåt kändes det så himla bra. En kopp kaffe. Lekande barn. Skönt! Så tacksam att hon bubbade upp med barnvagn, bilbarnstol & en liten för för att ge mig avlastning och närhet. Så idag kom Thomsen på permis så då premiärgrillade vi för denna sommar.
Imorrn om jag har tur får jag spendera natten med honom för första gången på en månad! Thomsen har fått tillstånd att sova hemma i helgen men har av egen oro valt att sova på sjukhuset (som väl säkert börjat bli en trygg punk för honom).. Imorrn komme r allt säkert kännas lite som vanligt igen.
beskedet
Jag önskar jag hade glada besked att komma med men vi har fått svaret idag och det är Diffust storcelligt B-cellslymfom som tagit vid i Thomas kropp. Detta är en mycket aggressiv cancer och obehandlad kan man dö inom ett år.
Thomsen har redan idag påbörjat kortisonbehandling och på måndag får han lämna sädesvätska för på torsdag nästa vecka sätts cellgifter in var 14:e dag framöver i ett halvår.
Jag har gråtit många tårar idag och det kommer bli fler framöver. Man tänker mycket "varför VI och varför HAN" Självklart ska ju ingen annan heller behöva drabbas men ja så är läget och nu kämpar vi vidare här. Imorrn får vi se om Thomsen får lite permis för att grilla ngn timme här hemma...om han orkar! Har blivit sjukskriven en vecka så att Alice får komma iväg till dagis och jag själv kan följa med T på första behandlingen.
1 juni kommer för evigt vara en väldigt svart dag.
Thomsen har redan idag påbörjat kortisonbehandling och på måndag får han lämna sädesvätska för på torsdag nästa vecka sätts cellgifter in var 14:e dag framöver i ett halvår.
Jag har gråtit många tårar idag och det kommer bli fler framöver. Man tänker mycket "varför VI och varför HAN" Självklart ska ju ingen annan heller behöva drabbas men ja så är läget och nu kämpar vi vidare här. Imorrn får vi se om Thomsen får lite permis för att grilla ngn timme här hemma...om han orkar! Har blivit sjukskriven en vecka så att Alice får komma iväg till dagis och jag själv kan följa med T på första behandlingen.
1 juni kommer för evigt vara en väldigt svart dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)