C.G 4 saltat med lycka

Igår gjorde Thomsen sin 4:e cellgiftsbehandling. Vi beslutade således för att ta svängen till Örebro en snabbis så morsan kunde få betala räkningarna och passa på dem dagarna T är lite segare och mår pissigt. Det värsta var att svaren från lungrönten skulle komma i dagarna och vi antog att han skulle få veta på plats vad dem visade därför var det med mycket blandade känslor jag lämnade Göteborg. Första gången jag ringde upp T på sjukhuset sa han att "doktorn ville prata senare" Illa, sådant låter aldrig bra =/ Klumpen i magen växte till Mount Everest. 20min senare fick jag ett samtal från T: "Ah läkaren har varit här" aha, jaaaaa? En paus som kändes väldigt lång infann sig och jag kände hur världen rasade samman.. "Svulsten är borta".
NU förstår jag verkligen vad dem menar med det dära "sten som lämnar mina axlar" Isberget i magen smälte och jag vet inte vad som hände; Var bara tvungen att gråta av världens extremaste lycka. Vi kanske har lite tur ändå.. :) Var tvungen att köpa trisslotter men nä..

Hursomhelst så ska han ändå göra klart sina cellgiftsbehandlingar åtminstone, 2 kvar! Men som han sa själv så kommer det vara så mkt lättare när man vet att dem har gjort något bra i kroppen.. kämpa kämpa hjärtat!

Jag tar inte ut någon seger i förskott men jag tänker vara lycklig tills motsatsen bevisats; Försöker tränga bort alla orosmoln som finns vid sidan av denna cocktail..för långdraget att gå in på nu.

Jag var så sorgsen när jag kramade om Thomsen på Kentkonserten (han lever typ för Kent) och dem spelade låten som Alice (när hon låg i magen) alltid blev så vild till. Jag tänkte att det faktiskt kunde vara hans sista konsert och vi sa att det var Alice låt.. han menade på att det var VÅR låt.. mm den är fin och det kommer den alltid att vara, vår låt.

Kent - Mannen i den vita hatten (16 år senare), lyssna gärna, den är fin :))

Hursom är i Öret en snabbis.. 4 dagar som är bombarderade känns det som. Hoppas bara Alice hinner träffa sin morfar, var länge sedan sist. Idag var vi på Lek & Bus..eller vad det heter, ett mycket uppskattat besök och lillan vill dit igen. Träningspass deluxe att springa runt där.

Glöm inte att älska som om det vore er sista dag, gud vad jag tjatar, men det är såå viktigt!
Nu ska jag ut och dricka iste och vara lite lycklig, synd att jag inte kan dela min lycka med den jag är lycklig för/åt/med (: