empty

Okej nu kommer ett litet downinlägg men jag måste bara skriva av mig..

Idag har det varit en skitjobbig eftermiddag faktiskt.. Svärföräldrarna var här och det var skönt att träffa lite folk. Alice fick en hoppgunga och den älskade hon rakt av. Dock har utslagen blommat upp och det klias å klias.. även i ögonen.. DET irriterar henne så att hon vaknar stackarn.. inatt sov hon bara 7h och inget dagen innan, inte på dagen idag heller = övertrött unge.. fan. Nu fick hon gå å lägga sig utan nattmat eftersom hon inget ville ha. Grät i 45min! vilket hon inte gör i vanliga fall.. Hon har även en hemsk slemhosta. Slemmet är så tjockt att man kan dra ut det som trådar ur munnen, ibland låter det som att hon drunknar.

Mina tankar snurrar fortfarande runt allergin. När tusan ska vår flicka få må bra?????? Hon är världens skrattigaste och underbaraste när dem dära kliande amöborna inte sitter på henne =/// Mår så dåligt av att se henne lida. Varför kan jag inte få ta över hennes exem så att hon får ha den babyhud de små ska ha? Bör jag avbryta mjölkprovokationen.. vet ingenting längre

Ja allt känns jobbigt. Att bära på henne är som att ligga begravd under ett höghus. Höll på att bryta ihop på övervåningen men jag vill inte att hon ska se mig böla.. tror hon känner av det =(
7 dagars släpande på en 8kg (soon to be) klump är inte bra för min rygg. Skulle behöva avlastning på kvällarna. Har inte varit utanför dörren sedan onsdags och det var då utslagen blommade till. Dem styr våra liv och när det är som värst då blir jag osocial.. har inte tänkt på det förrens nu men det är lättare att hantera kaoset på hemmaplan.

Fick inte tag på frisören heller.. ringde nog runt 15 ggr.. varför svarar man inte? Å på telefonsvararen fick man inte lämna meddelande. Nähä men skaffa telefonist då!
Toppen på isberget är att Thomsen inte svarar i hytten heller.. sitter säkert uppe i mässen å fröjdar *morr* Skulle sååå vilja äta en måltid utan stress.. var typ 4 månader sedan sist..

Alice å Alice.. mitt hjärtas största skatt